Igår befann jag mig i fina Nyköping, vilket var mycket trevligt. Inte lika trevligt var det dock att alla tåg ställdes in på kvällen när min tågbiljett skulle ta jmig till Arlanda. Suck, tänkte jag, men på något sätt löser det sig väl. Det stod att alla tåg skulle ersättas med bussar. Men... ingen visste vilken buss som skulle gå när, och vart, eller om alla skulle rymmas. Busschaufförerna och SJ-personalen inne på stationen tittade förnärmat på mig, ryckte på axlarna och sa "jag vet inte, fråga inte mig!" när jag undrade hur jag skulle ta mig till Arlanda för att hinna med flyget.

Så där stod vi, rätt så snopna, en skara upprörda icke-tågresenärer och undrade vad som nu skulle hända. Det stod tre bussar där, massa chaufförer, men ingen som verkade åka någonstans. Det ryktades om nån buss som gått från Linköping... men när den skulle vara framme var oklart. Och den var redan full, förresten.

Det hela slutade i alla fall med att jag hoppade på en buss mot Södertälje, som enligt busschaffisen var min enda chans att förflytta mig i riktning mot Arlanda, tillsammans med 30 skrikika skolbarn med gameboy. Försökte få tag i SJ via telefon, och lyckades precis när bussen stannade i Södertälje. Men då slet en kvinna, som visste att jag skulle till Arlanda, tag i mig och sa "det går ett tåg nu, spring!". Så alla som skulle vidare mot Stockholm tog sina väskor och sprang från bussen genom tågstationen och upp på perrongen för att hinna med ett x2000 som kom inrullande. Tack och lov fick vi åka med - första klass till och med.

Jag tog mig alltså hem tillsist, men bara på grund av tur! Tycker det är skamligt hur SJ hanterar situationer som dessa. Det minsta man kan begära är i alla fall information. Den här gången gick det ju bra, men jag kunde ju lika gärna ha missat ett flyg till Tokyo!