Bloggvärlden är bara okvalificerade åsikter och en massa smörja tyckte Sveriges Radio nya VD Mats Svegfors, idag när jag lyssnade på P3. Massa smörja finns här i bloggvärlden, men också mycket bra och intressant - eller i alla fall såndant med underhållningsvärde. Och vem har rätt att bestämma vad som är så kallat "kvalificerade åsikter"? Inte Mats Svegfors i alla fall!

Nu är det way past my bedtime - men kunde inte låta bli att dela med mig av detta kära läsare. Natti natt, dröm nåt kul och berätta för mig imorgon.

Sitter och fixar och trixar med med mitt och Livs projekt. Dreamweaver är inte mitt specialområde, men med lite (eller ganska mycket) hjälp från min norska datamentor så kanske vår hemsida snart finns ute på the world wide web för alla att åtnjuta. Den är resultatet av ett projektarbete som var så kul att vi inte kunde sluta - plugghästar, eller alltså, coola och driftiga som vi är!

Så först det, sen blir detta en superblogg, jag jätterik och allt frid och fröjd. Amen.

Jordnötter är en optimal uppfinning: de kan användas till allt! Perfekt i matlagning och bakning, gott i fil och en bra energikälla att ta med t ex när man tränar. Visste ni att jordnöten är en art inom familjen ärtväxter som inte bär nötter, utan baljkapslar. Tänk att man lär sig nåt nytt varje dag!

Efter 24 timmars resande kom jag hem igår kväll. På Arlanda noterade jag två saker som fick mig att förstå att jag var tillbaka i Sverige: 1. Vad långa alla är, var är pappa? (Under resans gång har vi aldrig tappat bort varandra, våran längd och västerländska utseende var väldigt utstickande.) 2. Vad skräpigt det är! Och ofräscha toaletter gämfört med Japan-standard.

Just nu känner jag mig ganska yr då klockan på min arm visar halv ett på natten, men Sverigetiden bara är ynka halv fem... när jag skrivit lite i min kalender och fått lite mer koll på vad som händer i mitt liv så kanske jag bjussar på lite fler bilder och såklart Japanbetraktelser.

PS. Jag saknade ris idag. Kanske måste något sådant klibbigt ris inhandlas så jag inte får abstinens..

Nu drar jag till Japan. Kanske bloggar jag därifrån nån gång. Massor av bilder utlovas efter hemkomst i alla fall!
Ha det bra folket! Puss och kram.

Har packat lite smått och laddar nu mp3:n med lite ny musik... var länge sedan den byttes ut nu. Jag har dock lite idétorka - har ni några tips?

Igår kväll började jag läsa Da Vinci koden, och nu har jag läst de 200 sidor som utgör halva boken. Ända sen den kom så har jag föreställt mig boken lite som en svårläst historiebok med en konstigt inflätad historia som bara känns konstlad. Men så är inte fallet! Några sidor - och så är man helt fast! Jag har aldrig läst en bok som är så spännande, intressant, lärorik och lättläst på samma gång. Så om den inte skulle överraska mig med ett dåligt slut så rekomenderar jag den varmt.

Tydligen har han skrivit några böcker före Da Vinci koden, så någon av de tidigare böckerna får underhåla mig på flygresan hade jag tänkt...

För att fortsätta på drömtemat så kan jag berätta att jag drömde att jag odlade och langade knark till min kära mor inatt. Var får jag allt ifrån? Ironiskt nog visade hon idag en liten notis hon klippt ut ur någon tidning om att man kan få astma av att äta värktabletter som innehåller paracetamol (t ex alvedon). Jag tolkade det som en pik från min mor, som är emot piller i de flesta former, att jag äter för mycket smärtstillande. Med största sannolikhet kommer jag alltså inte att sälja droger till henne.

Fick lite ångest över att jag skrev om min dröm. Nu tror alla att jag är ett psycho och tänk om någon drömtydare där ute i cyberrymden nu förstår mycket mer om mig än vad jag själv gör?

Hur skulle ni tolka min dröm? Hit me.

Jag drömmer väldigt mycket. Med det menar jag att jag minns vad jag drömt oftare än jag inte gör det. En väldigt stor andel av mina drömmar är dramatiska och våldsamma. Jag dödar, dödas, jagas och svärdfäktas; slåss med spöken, besöker gravar och är ute på diverse farliga äventyr.

På sista tiden har dock mitt drömmande avtagit. Förvisso har jag drömt alldagliga saker lite då och då, men de där absurda och händelserika scenerna som brukar spelas upp i mitt huvud har lyst med sin frånvaro.

Natten till idag var de dock tillbaka. Föreställ dig följande: det är halloween och sen kväll/natt i Umeå. Jag går ensam längs storgatan och upptäcker att det är en liten "föreställning" på varje kvarter där spöken och liemän skrämmer vanligt folk som går förbi. Umeå kommun, kulturhuvudstad 2014, har satsat på lite gatuteater med andra ord. Men medan jag går gatan fram så upptäcker jag att figurerna faktiskt hugger de förbigående på riktigt - det är inte på skoj! Skrämd viker jag av mot vasaplan där jag försöker stoppa människor från att gå deras död till mötes... kommer till nästa gata och ser samma sak. Långa svartklädda varelser som hugger folk med sina liar. Det flyter blod på Umeås gator.

Nu kan jag andas ut, gamla Malin is back.


Vasaplan by night... © Malin Karlsson

När jag insåg att tubgröten jag köpt (som för övrigt är jättegod att äta kall) gått ut för en vecka sen och smakade skit så kändes inte min romantiska alla hjärtansdagmiddag med mig själv så mysig längre. Jag hade tänkt dekorera med röda vinbär i ett hjärta och äta som sen middag efter jobbet... men nu är allt förstört, gröten slängd, och stämningen borta. Haha.

Här i Umeå håller det sig stadigt under -10 grader. Idag var dock en strålande vacker dag med blå himmel och solsken. Gatorna svämmar över med snö och nere på stan har de byggt ett litet "hus" av snö med fönster av is, riktiga dörrar och plåttak.

Tokyo verkar vara lite mer ostabilt.  På lördag visar väderprognosen +22 med solsken och blåst, för att sedan övergå till +4 och snöblandat regn under tisdagen... kommer bli svårt att klä sig. Ska bli hur roligt som helst att få upptäcka detta spekakulära land och dessutom få träffa min vän Saouri som jag inte sett på 1,5 år!

Hemkommen från rep på skolan... imorgon har vi två konserter! Efter lite kaosartad stämning så tycker jag vi lyckades få det hela under kontroll. Hur det än går så kommer mitt humör vara på topp. Jag lovar musik är bättre än droger. Det var alldeles för länge sen jag stod på scen och spelade... sist måste ju ha varit i Kanada? (Om man nu inte räknar när jag och Peter spelade på farmor och farfars ålderdomshem.)

Annars så har jag insett att jag ÅKER TILL JAPAN NÄSTA VECKA!! Är det inte helt crazy? Det känns inte riktigt på riktigt. Vad ska jag ha med mig? Och HOPPAS att flygplatserna i Paris öppnar tills dess... inte sugen på restrubbel.